Gott Nytt År!

Egoinlägg, jag vet. Förlåt. Men när man på självaste nyårsafton hittar sin egen bok på Ica Flygfyren i Norrtälje måste man få skryta lite. Ett gott nytt år önskar jag er och mig själv! Må det bli fullt av glädje och hopp, kärlek och omtanke. Puss!

Mitt 2016

Nyårsafton och i år tillbringar vi den på Vätö, i lugn och ro. Ett glas bubbel, god mat, kanske att vi tittar på teve en stund. Eller lyssnar på radion. Jag kommer förmodligen att fortsätta grovredigera Manus 4.

Kraftiga sydvästliga vindar får stugan att knaka och grenar att falla. Termometern visar på tio (!) plusgrader. Ingen is på sundet förstås, den tunna skorpan som var försvann så fort det började blåsa. Nyss flög två havsörnar förbi på låg höjd. Mäktigt.
Märkligt väder, händelserikt år.
När jag tittade i kristallkulan för exakt ett år sedan såg jag både glädje och sorg, stress, flytt och ett nytt manus födas. Så blev det också.

Januari

Mamma gick bort den 7 januari efter att ha varit sjuk i ett helt år. Jag har aldrig gråtit så mycket som under januari 2016.

Den 13 januari påbörjades äntligen bygget av vårt franska hus och den 15:e köpte vi en liten lägenhet i Norrtälje, den som vi bor i just nu i väntan på att den nya ska byggas klart.

Vi begravde mamma, och pappa flög upp från Frankrike. Det var första gången på ett par decennier som han var i Sverige.

Alla dessa hemligheter fick ett omslag (av Anna Handell förstås) och ett releasedatum.

Februari

Full fart på jobbet och intensiv redigering av Alla dessa hemligheter.

Ofattbart nog fyllde sonen 30 år.

Jag fick någon märklig sjukdom – Akrodermatit – och fick äta penicillin och kortison.

Det var allt jag hade tid att ägna mig åt, trots att månaden bjöd på 29 dagar istället för 28.

Mars

Slutredigering och korrläsning av Alla dessa hemligheter, årsstämma och konferens. Jobbade mycket. Planerade flytt till och uppfräschning av Norrtäljelägenheten. Påsken var tidig, islossningen också tack och lov.

April

Alla dessa hemligheter skickades till tryck och vi flyttade. Bodde på Vätö ett par veckor för att slippa sova bland flyttlådor. Njöt av våren. Började äntligen kunna djupandas igen.

Maj

Bygget av den nya lägenheten i Norrtälje påbörjades och vi flyttade in i vår transitlägenhet! Blev långpendlare på riktigt. Jag vet, det är lite snurrigt med alla våra olika boenden och byggen men så länge som vi själva har koll så …

Alla dessa hemligheter kom ut i handeln och jag struntade i att ha någon releasefest. Kändes fantastiskt ändå!

Jag blev social igen och jag upptäckte – till min egen förvåning – hur bra det kändes att inte bo i Stockholm längre.

Juni

Jag började skriva på Manus 4. Ingen rast, ingen ro …

Recensionerna för Alla dessa hemligheter började komma och förutom en var samtliga positiva. Hurra!

Det blev sommar och vi njöt av att ha så nära till stugan. Ingen söndagsångest längre och inga söndagsköer.

Juli

Äntligen semester och jag var ledig hela juli. Den första delen av ledigheten tillbringades på Vätö, den andra i Cerbère. Jag skrev på Manus 4, läste, badade och promenerade. Fick se bygget i Frankrike för första gången – jo, det fanns på riktigt – träffade arkitekten, valde klinkers, stenplattor, fönster och dörrar … En underbar månad!

Augusti

Den 5:e firade T och jag tio år som lyckligt gifta. Slut på semestern och Manus 4 passerade akt I.

September

Bokmässa (min bästa hittills) och födelsedag (den var också fin). Fortsatte att skriva på Manus 4, mycket att göra på jobbet.

Oktober

Blev sjuk, jobbade ändå, blev sjukare. Det var dumt av mig. Kom halvvägs i Manus 4. Unnade mig att vara skrivledig en vecka.

November

Snökaos och vinter. Blev med Netflix (lite stort faktiskt). Första advent och till skillnad från förra året då jag hoppade över allt vad advents- och julpynt hette, gick jag i år all in. Första adventsstormen fällde storbjörken nedanför stugan. Skönt att bli av med den faktiskt. Mindre skönt var att min tinnitus blev allt värre. Skrev och skrev, jobbade och jobbade.

December

Alla dessa hemlighter släpptes som pocket! Annars en intensiv månad med mycket jobb. Manus 4 var inne på sluttampen och strax före julafton nådde jag målet – första utkastet var klart! Jullovet ägnades åt att grovredigera inför manuslämning den 9 januari. Norstedts vill göra bok av manuset och vi skrev avtal. Hurra!

Varken min tinnitus eller hörselnedsättning blev bättre och jag ordinerades en hörapparat. Häpp!

Julen firades i Linköping tillsammans med barnen. En avslappnad och rolig jul, en av de bästa. Är så tacksam över att livet gett mig två underbara barn och att båda mår bra och trivs med tillvaron.

Utanför min egen bubbla har det inte varit lika odramatiskt men det överlåter jag åt dagspressen, teve och radio att sammanfatta.

Vintermorgon i stugan

Klockan är bara fem på morgonen när jag smyger ut ur sovrummet, alldeles för pigg för att kunna somna om. Det är fortfarande natt, kommer att vara det i flera timmar till, och vinden viner runt knuten. Efter att ha tänt adventsstakarna och ljuslyktorna, gjort upp eld i kaminen och serverat mig själv en kopp te, sätter jag mig i soffan med en bok. Det doftar brasa och nyutslagna hyacinter och det slår mig att det gått en vecka sedan jag tittade på teve senast. Semester ...
Idag är det dock dags att vara social igen - vi ska hälsa på söta svärmor en sväng. Fast först - redigering av Manus 4.

Redigerar

T har som den första i världen läst hela Manus 4 i ett svep. Eftersom han är en synnerligen sur och grinig läsare som inte bryr sig om sådana futiliteter som att stryka mig medhårs, vet jag aldrig om det blir hiss eller diss. Det blev hiss. Puh!
Idag (jag har semester denna vecka och delar av nästa) satte jag igång med att grovredigera manuset. Det innebär att se över eventuella logiska luckor, stryka onödiga meningar och tajta till berättelsen.
Avtalet med Norstedts är påskrivet och stoppat på lådan - deadline för manuslämning satt till den 9 januari.
Hörs vi inte innan dess vet ni varför ...

Vindstilla för första gången på flera dygn. Solen orkar inte masa sig upp över trätopparna
och en tunn isskorpa har lagt sig över sundet. Vi tar långa promenader, pysslar (T), läser och redigerar (jag). 

George Michael

Spotify har tagit över mycket av mitt musiklyssnande med ett undantag - när jag är i stugan. En av de mest lyssnade skivorna är George Michaels Ladies & Gentlemen. Men bara när jag är själv - T är inte lika förtjust. Musiken finns kvar men inte George Michael som gick bort igår på självaste juldagen. Han blev bara 53 år. Är det bara som jag inbillar mig eller går 2016 til historien som året då ovanligt många omtyckta artister och skådespelare gick ur tiden?

God Jul!

Vi är i Linköping och bor på hotell. Igår var vi ute med barnen - åt italienskt och gick sedan på bio. Idag blir det först en promenad - Linköping är en himla fin stad - och sedan julbord på Sörgårdens gästgiveri, lite häng hemma hos sonen, fika hos svärsonens föräldrar, lite häng och julklappsutdelning hos dottern och därefter en bit mat på restaurang.
I morgon sätter vi oss i bilen alla fyra och åker upp till Norrtälje där barnen sammanstrålar med sin far för att fortsätta julfirandet på Rådmansö.
En lugn jul utan matlagning och förpliktelser, precis som vi önskade oss.

Dan före dan före dan ...

Den 22 december 2016 kommer att gå till historien (min historia) som dagen då jag skrev klart #Manus4. Det återstår såklart massor av redigering men ändå - berättelsen är nedskriven och jag tycker så otroligt mycket om den.

Men denna dag kommer jag även att minnas som den då audionomen konstaterade att min hörsel på vänstra örat är så pass nedsatt och tinnituspåverkad att jag är berättigad till en hörapparat, och som dagen då läkaren på Danderyds sjukhus smög in ordet cancer när hon talade om nya prover och nya läkarbesök.

Fortsättning följer alltså.

Fast i morgon åker vi ner till mina älskade ungar i Linköping för att fira jul tillsammans med dem och just nu är det viktigare än det mesta.

Bildinlägg igen

Sicket flyt jag har just nu med Manus 4! Hinner därför inte blogga. Upptagen med det näst sista kapitlet och det är olidligt spännande. Jag fortsätter därför med mina Vätöbilder. Jättetråkigt för alla utom för mig som aldrig får nog av dem, jag vet.
Well, well, jag hoppas att mitt nästa inlägg ska handla om att jag skrivit klart första utkastet av det som ska bli min nästa roman, nummer fyra i ordningen. Hej svejs!

Så var snön borta igen. Istället ligger en tunn ishinna på delar av sundet.

78 000 ord

Oj, oj, oj vad dagarna går! Och förkyld är jag och inte har jag handlat några julklappar. Inte varit på en enda julkonsert heller. Men årets sista styrelsemöte är avklarat, budgeten klubbad och flera viktiga beslut beslutade. Manus 4 har passerat 78.000 ord - en veckas jobb återstår. Jag ska vara ledig mellan jul och nyår, ledig som att jag stämplar ut från jobbet för att kunna ägna mig åt att läsa manus och grovredigera på heltid. Det är semester det!
Jag behöver ta hand om mig lite. Kroppen krånglar och nästa vecka väntar cellprover och biopsi. Är det inte det ena så är det det andra, som Agnes i Manus 4 skulle uttryckt det.

Lucia

Brorsan och jag. Jag är fem år och han snart tre. Ja jösses vad tiden går ...

En dag i stugan

Jag tröttnar aldrig. Trots att utsikten är densamma, skiftar den ständigt.

Troget står den och väntar. I sol, i regn och i snö. Små stugor kan visst ha en själ.

Tredje advent

Efter en god, lång och trevlig middag igår på en fullsatt restaurang, promenerade T och jag hem i det lätta snöfallet, medan ungdomarna fortsatte till bowlinghallen för att träffa vänner. Vi upptäckte att det öppnat ett crêperie i stan - det måste vi testa snart.

Jag köpte en fin julgrupp i går, en med hyacinter eftersom jag älskar doften, och frågade om den skulle hålla fram till jul. Den snälla kvinnan i blomsterbutiken erbjöd sig att byta ut hyacinterna medan vi handlade julklappar.

"Ni får blommorna jag bytte ut", sa expediten när vi kom tillbaka och visade mig kassen. "Så slipper ni vänta på väldoften tills de nya slagit ut."

Jag blir så glad över denna vänlighet som vi möter överallt i Norrtälje. Hyacinterna fick en egen liten kruka med mossa i och nu doftar det jul i hela vardagsrummet.

Kväll i Norrtälje

Fröken Knopps julskyltning.

För drygt tio år sedan gjorde hon min brudbukett.

Stora Torget.

Fjorton dagar kvar till julafton

Det otroliga har hänt - att jag sovit en hel natt i ett sträck. Sju timmar på raken. Jag minns inte när det hände senast, det vanliga denna höst har varit att jag sovit tre timmar, varit vaken i två, sedan sovit två timmar till och känt mig som en urvriden trasa större delen av dagen. Kanske är det för att jag har koll på läget just nu. Manus 4 fortskrider som det ska och blir dessutom bra (vissa delar berör mig till tårar), verksamhetsplan, budget och prognoser är på plats, styrelsemötet nästa vecka under kontroll, nästa termins studieprogram färdigkorrad och snart på väg till tryck, några mindre trevliga samtal avklarade och eftersom vi åker till barnen i Linköping i jul känner jag inte av någon julstress heller.

Ikväll bjuder vi T:s dotter med sambo, de bor också i Norrtälje, på restaurangmiddag. Vädret då? Milt och jättegrått. Ingen snö kvar alls. Men oavsett färgen på himlen är Norrtälje en underbar liten stad och Roslagen vackert. Idag ska jag välja en röd sjal till kappan, köpa hyacinter och hämta mina tomtar från förrådet.

Exakt fjorton dagar kvar till julafton och jag har landat, befinner mig exakt där jag vill vara just nu.

Alla dessa hemligheter som pocket ute nu!

Idag är det den officiella släppdagen för Alla dessa hemligheter som pocket. Woop woop!

Till den fysiska bokhandeln har den nog inte hunnit ut. Däremot är den köpbar hos nätbokhandlarna.

Fredagkväll och vi tillbringar den hemma i lugn och ro med god mat, lite vin och skön musik från min senaste Spotifylista. Och så blir det till att titta på Idolfinalen förstås innan vi avslutar dagen som vi brukar - med näsan i varsin bok.

Snart i mål

Jag kanske blir klar med Manus 4 till jul! Det är faktiskt inte alls omöjligt. Berättelsen är uppe i 74.000 ord och jag har 4 kapitel kvar att skriva. Jag vet vad de ska handla om, det blir intensivt och dramatiskt och förhoppningsvis spännande. Det vore skönt med ett par dagars ledighet för att sedan läsa igenom hela manuset i lugn och ro. Men skulle det ta någon vecka längre är det inte hela världen - jag har marginaler och kommer att hinna ändå. Woop woop!

Balans

Jag arbetar hemifrån idag. Det innebär att jag började dagen med att dammsuga. Jag torkade av diskbänken ordentligt också. Vissa skulle kanske kalla det för prokrastinering men jag har alltid varit sån - är jag hemma vill jag ha det undanplockat och städat. Stök stressar mig, såvida jag inte är mitt i någonting. Då varken ser eller hör jag. Men det måste vara ordning innan jag sätter igång. Dammråttor har jag svårt för och har alltid haft, dammsugaren är min bästa vän. Jag är överhuvudtaget mycket för balans, trivs bäst när vågskålarna väger jämt och jobbar aktivt för att de ska göra det också. Det gäller allting, stort som smått. En kopp te på det så är jag beredd att angripa dagen.

Julbord 1

Åt mitt första julbord idag, tillsammans med mina medarbetare. Gott och trevligt. Jag försökte att inte frossa, åt mest av fiskrätterna och kände mig behagligt mätt. Sedan upptäckte jag efterrättsbordet ...
Men jag överlevde och orkade till och med gå tillbaka till kontoret efteråt för att jobba undan sånt jag inte hunnit med.
Nästa vecka är det dags för julbord nummer 2, med min styrelse denna gång. Tror att jag ska fasta några dagar först.

Måndagstrött

Jag står i trapphuset framför min ytterdörr med SL-kortet i handen. Det tar ett par sekunder innan jag inser att det blir lättare att komma in om jag använder hemmanycklarna istället.
Japp, det är måndag och jag har haft en lång och intensiv arbetsdag.

Himlen blev större när björken försvann

Jag hade ingenting emot den egentligen och fåglarna älskade att sitta i den. Men lövverket blev glesare för varje år, grenarna torrare och allt mer mossanlupna. Till slut orkade den inte stå emot ännu en storm och föll första adventskvällen rakt ner över grannens tomt. Istället fick vi en större bit av himlen.

Hemmadag

Författarsamtalet med Martin Luuk igår gick bra men jag var så upp i varv att jag inte somnade förrän klockan tre i natt. Då hade jag ändå varit vaken sedan klockan fyra morgonen innan ... De där författarsamtalen kräver mer energi att förbereda och genomföra än man kan tro. Men så är den responsen vi får från åhörarna också oerhört positiv.

Idag jobbar jag hemifrån. Sitter vid köksbordet och njuter av att kunna samla tankarna och fokusera. Sånt är svårt på jobbet för även om jag inte har några möten bokade är det alltid en massa olika saker som mina medarbetare behöver diskutera och gå igenom. Vi är ju en stor organisation med femtiotalet anställda tjänstemän och cirkelledare och så en styrelse på det. Det blir helt enkelt mycket att ratta. Men det är också det som gör jobbet omväxlande och spännande.

I helgen ska jag skriva - inte många ord kvar nu och jag håller tidsplanen.